Utlandsfödda bär välfärden – en växande kraft i svensk äldreomsorg
Under det senaste decenniet har utlandsfödda blivit en allt viktigare del av svensk välfärd, särskilt inom äldreomsorgen. Enligt en färsk rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har antalet kommunalt och regionalt anställda med utländsk bakgrund ökat markant. Nästan 300 000 av de anställda inom dessa sektorer är idag födda i andra länder. Välfärden bärs allt mer av utlandsfödda.
Kompetensförsörjning i förändring
Andelen utlandsfödda månadsavlönade i kommunerna har stigit från 13 till 22 procent mellan 2014 och 2024. I regionerna har motsvarande siffra ökat från 14 till 20 procent. “Det är allt fler utrikes födda som har sökt sig dit och därför blivit allt viktigare för kompetensförsörjningen i välfärden,” säger Bodil Umegård, chef för SKR:s data- och analyssektion. Andelen utlandsfödda i svenska välfärden ökar.
Välfärdens ryggrad: vårdbiträden och undersköterskor
Utlandsfödda utgör nu mer än hälften av alla vårdbiträden – 53 procent. Bland undersköterskor är andelen 37 procent, tandläkare 46 procent och läkare med specialistkompetens 37 procent. Många av dessa har kommit till Sverige under de senaste tio åren, vilket har varit avgörande för att möta den ökande efterfrågan på personal inom vård och omsorg. Rapport: 37 procent av Sveriges specialistläkare är födda i utlandet.
Demografiska utmaningar och framtidsutsikter
Trots att antalet personer i arbetsför ålder (20–66 år) ökade med 500 000 under det senaste decenniet, bestod hela ökningen av utlandsfödda. För de inrikes födda har antalet varit oförändrat. Med en mer restriktiv migrationspolitik riskerar Sverige att få svårare att rekrytera till välfärdssektorn framöver. “Man kan bara konstatera att det kommer betydligt färre från andra länder till Sverige framöver, vilket gör att det också kan bli svårare att rekrytera medarbetare till välfärden,” säger Umegård.
Unga utlandsfödda visar vägen
Enligt SKR:s undersökningar är unga utlandsfödda mer benägna att välja yrken inom välfärden. På sjuksköterskeprogrammet har andelen utlandsfödda nybörjare ökat från 10 till 28 procent på tio år, och på tandläkarprogrammet från 20 till 57 procent. Denna öppenhet för olika yrkesval är en viktig resurs för framtidens välfärd.
Fakta: Utlandsföddas roll i välfärden
- Andelen utlandsfödda vårdbiträden har ökat från knappt 30 till drygt 50 procent sedan 2018.
- Inom kommunerna har andelen utlandsfödda undersköterskor ökat från 25 till 37 procent.
- Fyra av tio utlandsfödda medarbetare inom kommun och region har kommit till Sverige sedan 2010.
- De senaste tio åren har 4 000 läkare, 2 000 sjuksköterskor och 33 000 undersköterskor och vårdbiträden kommit till Sverige.
Faq om utlandsfödda i välfärden
Hur stor andel av välfärdens personal är utlandsfödda?
Nästan 300 000 kommunalt och regionalt anställda är födda utomlands. Bland vårdbiträden är andelen 53 procent, undersköterskor 37 procent, tandläkare 46 procent och läkare med specialistkompetens 37 procent.
Vilka yrkesgrupper domineras av utlandsfödda?
Vårdbiträden och undersköterskor har särskilt hög andel utlandsfödda, men även tandläkare och specialistläkare har en betydande andel.
Hur påverkar minskad arbetskraftsinvandring välfärden?
En mer restriktiv migrationspolitik kan göra det svårare att rekrytera personal till välfärden, vilket kan leda till kompetensbrist.
Är unga utlandsfödda mer intresserade av välfärdsyrken?
Ja, andelen utlandsfödda på utbildningar till sjuksköterska och tandläkare har ökat kraftigt de senaste tio åren, vilket tyder på ett ökat intresse.
