Tullkrig hotar svensk återhämtning – vad står på spel?
Stark återhämtning för svensk ekonomi
Efter flera år av svag tillväxt ser svensk ekonomi nu ut att gå in i en period av tydlig återhämtning. Enligt Handelsbankens senaste konjunkturprognos väntas BNP öka med 2,9 procent under 2026, efter en uppgång på 1,6 procent året innan. Prognosen pekar på fortsatt tillväxt med 2,4 procent 2027 och 1,5 procent 2028, i takt med att ekonomin normaliseras och politiken blir mindre expansiv.
Drivkrafter bakom tillväxten
Återhämtningen drivs främst av hushållens ökade köpkraft och konsumtion. Reallönerna väntas stiga med över 3 procent under året, vilket är den starkaste ökningen på tio år, bortsett från pandemiåret 2021. Samtidigt fortsätter hushållen att spara mer än före pandemin. Investeringar inom försvar och teknik, samt en expansiv ekonomisk politik med skattesänkningar och låga räntor, bidrar också till den positiva utvecklingen.
Tullkrig – det största hotet
Trots de ljusa utsikterna finns det orosmoln. Handelsbanken pekar ut risken för ett tullkrig som det största hotet mot svensk återhämtning. USA:s senaste tullhot mot Europa, inklusive Sverige, har ökat osäkerheten. Om hoten förverkligas och möts av motåtgärder från EU kan både tillväxt och inflation påverkas negativt. “Vi kan konstatera att svensk ekonomi svänger mer än euroområdet både upp och ner, men att Sverige underliggande är starkare än många tror”, säger Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken. För mer information om detta, se SHB: Tullkrig största hotet mot svensk återhämtning.
Export och arbetsmarknad
Exporten väntas växa måttligt de kommande åren, då höga tullar och svag global efterfrågan håller tillbaka utvecklingen. Samtidigt är arbetsmarknaden fortfarande svag, men väntas förbättras gradvis. Arbetslösheten spås sjunka till 8,0 procent 2027, även om det dröjer till 2028 innan nivåerna är helt normaliserade.
Inflation och räntor
Inflationen väntas sjunka kraftigt i april tack vare sänkt matmoms, vilket dämpar inflationen med cirka 0,7 procentenheter. Under det följande året väntas inflationen ligga närmare 1 procent, men återgå till Riksbankens mål på 2 procent under 2027 när momseffekten försvinner. Styrräntan ligger kvar på 1,75 procent och väntas höjas först i början av 2027, när återhämtningen har fått fäste.
Starkare krona i sikte
Kronan har stärkts under 2025 och väntas fortsätta stärkas under 2026, särskilt mot dollarn. Detta beror på bättre svensk tillväxt, stabilare finansmarknader och en tidigare undervärderad valuta.
Faq om tullkrig och svensk återhämtning
Hur påverkar ett tullkrig svensk ekonomi?
Ett tullkrig kan bromsa exporten, öka inflationen och dämpa tillväxten, särskilt om motåtgärder införs från EU:s sida. För mer information om EU:s svar på USA:s tullar, se EU:s mottullar mot USA: En ny era i handelsrelationerna.
Vilka faktorer driver svensk återhämtning?
Stigande reallöner, ökad konsumtion, investeringar i försvar och teknik samt en expansiv ekonomisk politik är de viktigaste drivkrafterna.
När väntas arbetsmarknaden återhämta sig?
Arbetslösheten väntas sjunka gradvis och nå 8,0 procent 2027, men det dröjer till 2028 innan nivåerna är helt normaliserade.
Hur påverkas inflationen av sänkt matmoms?
Sänkt matmoms väntas dämpa inflationen med cirka 0,7 procentenheter under 2026.
När kan vi förvänta oss en räntehöjning?
Handelsbanken bedömer att Riksbanken kan höja styrräntan först i början av 2027, när återhämtningen är mer robust.
