Strandskyddsreformen sviker skärgården

Strandskyddsreformen: En besvikelse för Stockholms skärgård

Den nya strandskyddsreformen som trädde i kraft i juli 2025 har lovat förenklingar för fastighetsägare. Men för Stockholms skärgård har reformen blivit en stor besvikelse. Medan landsbygden får lättnader för sina små sjöar och vattendrag samt dispens för småskaliga verksamheter, lämnas skärgårdskommunerna att fortsätta kämpa för sina bryggrättigheter i mark- och miljödomstolarna. Konsekvensen blir att båtbryggor gradvis förvandlas till badbryggor.

Bryggor: En livsnödvändighet i skärgården

I Stockholms skärgård, särskilt på öarna i Värmdö, Vaxholm och Nacka, är bryggor själva förutsättningen för skärgårdslivet. Under generationer har familjer byggt sina bryggor för transport av dagligvaror, byggmaterial och service. Även på fastlandet är bryggor centrala för skärgårdskulturen – byggda för båtliv, fiske och transport, inte som badanläggningar.

Systematiskt nekande drabbar Stockholms län hårt

Naturvårdsverkets statistik avslöjar problemets omfattning: Var tredje brygga som fick dispens upphävd 2024 låg i Stockholms län – 40 av landets 120 upphävda bryggdispenser. Fastighetsägare möts av Länsstyrelsens nästan identiska motiveringar, oavsett specifika förhållanden och individuella omständigheter. Endast de fastighetsägare som vågar överklaga besluten och ta kampen i mark- och miljödomstolarna har en chans.

Naturens förändringar ignoreras

Stockholms skärgård genomgår ständiga förändringar som kräver anpassning. Landhöjningen får dramatiska konsekvenser över tid, medan uppgrumling från intensiv båttrafik – färjor, kryssningsfartyg och fritidsbåtar – förvärrar situationen. Bryggor som tidigare kunde ta emot djupgående båtar når nu bara knävattnet och blir oanvändbara för sitt ursprungliga syfte.

Reformen missade skärgårdens behov

Reformen om strandskydd borde ha inkluderat tydliga rättigheter för fastighetsägare att upprätthålla sina bryggors funktion när naturliga förändringar gör detta nödvändigt. I stället gäller det nya dispensskälet endast områden med “låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck” – kriterier som utesluter praktiskt taget hela Stockholms skärgård.

Ny utredning erkänner problemen – men kommer för sent

I juni 2025 fick en särskild utredare i uppdrag att analysera strandskyddsbestämmelserna och föreslå ändringar för att öka möjligheterna att bygga nära vatten. Men denna utredning borde ha genomförts innan den nuvarande reformen sjösattes i juli. Medan politikerna nu utreder vidare fortsätter båtbryggor att förvandlas till badbryggor i Stockholms skärgård. Skärgårdsborna får återigen vänta på lösningar medan deras livsmiljö systematiskt undermineras. Nu är det dags för politikerna att agera innan det är för sent att rädda skärgårdens brygginfrastruktur.

Om Giedre Jirvell

Giedre Jirvell är jur. kand. och driver Jirvell Juridik AB samt specialisttjänsten strandskyddsjurist.se och strandskyddsdispens.se. Hon är en av Sveriges mest erfarna processförare inom mark- och miljörätt med över 800 vunna mål i mark- och miljödomstolarna under sina närmare 20 år i branschen. Jirvell har en unik bakgrund från både lagstiftningsarbete och myndighetsutövning. Hon medverkade vid framtagandet av plan- och bygglagen på Regeringskansliet och har arbetat som Head of Section på Miljödepartementet.

FAQ

• Vad innebär strandskyddsreformen för Stockholms skärgård?
  Reformen har inte underlättat för skärgårdsborna, då de fortfarande måste kämpa för sina bryggrättigheter i domstolar.
• Varför är bryggor viktiga i skärgården?
  Bryggor är avgörande för transport och skärgårdsliv, inte bara för rekreation.
• Vad är de största problemen med den nya reformen?
  Den missar att ta hänsyn till skärgårdens unika behov och de naturliga förändringar som sker där.