Spannmålspriser faller: vad betyder årets start för lantbruket?
Årets första börsvecka har inletts med tydliga prisfall på spannmål, vilket väcker frågor om hur lantbrukets ekonomi kommer att påverkas framöver. Trots att det bara varit tre börsdagar, och endast en på det nya året, har rörelserna varit märkbara – särskilt för vete och majs. Enligt Året börjar med prisfall på spannmål har årets spannmålspriser överlag varit lägre än i fjol, vilket delvis beror på den höga skörden som sätter press på priserna.
Spannmålspriser i fokus
Fokusnyckelordsfrasen “spannmålspriser faller” har blivit aktuell då vetepriset på Matif-börsen i Paris återigen sjönk under 190 euro. Förändringarna under veckan blev minus 0,5 procent för vete, minus 1,0 procent för majs och en liten uppgång på 0,4 procent för raps. Marknadsbedömare har nyligen menat att rapspriset nått botten, och den lilla ökningen denna vecka ger visst stöd för den teorin.
Större prisfall i USA
På andra sidan Atlanten var nedgångarna ännu större. På Chicago Board of Trade föll vetepriset med 2,4 procent, majs med 2,8 procent och sojabönor med 2,5 procent. Dessa rörelser visar att spannmålspriser faller globalt, inte bara i Europa. Enligt Ökad export dämpar prisfallet på årets spannmål kan dock en ökad export bidra till att dämpa prisfallet.
Historiskt små lager pressar marknaden
Enligt BM Agri har världens spannmålslager i förhållande till konsumtionen minskat stadigt sedan 2016, då de låg på cirka 20 procent. Efter 2024 års skörd var lagernivån strax under 15 procent – den lägsta på över 40 år. Trots stora skördar 2025 är lagren fortfarande små jämfört med tidigare decennier. Stora skördevolymer men pressad lönsamhet visar att trots stora volymer kämpar många spannmålsodlare med lönsamheten.
Framtidsutsikter och påverkan på lantbruket
De första prognoserna för kommande skördeår pekar på minskade spannmålsarealer. Samtidigt har antalet slaktade kor i USA nått rekordnivåer, vilket kan signalera en kommande prisuppgång för spannmål och animalieprodukter. Prisfallet på spannmål, kött och mjölk har redan påverkat intäkterna inom livsmedelsproduktionen, och en global produktionsnedgång förväntas under 2026. Detta sker samtidigt som efterfrågan på kött och mjölk slår rekord, särskilt i tillväxtekonomier i Asien och Sydamerika. Enligt Rapport växtodling: Bra skördar för 2025 men nedgång i spannmålspriser förväntas dock vissa grödor som vete och raps hålla ett positivt resultat.
Aktuella svenska spannmålspriser
För svenska lantbrukare är dagspriserna just nu: höstvete 1:80 kr/kg, vårvete (minst 13% protein) 2:10 kr/kg, fodervete 1:78 kr/kg, etanolvete 1:78 kr/kg, råg 1:65 kr/kg, foderhavre 1:58 kr/kg, grynhavre 1:75 kr/kg, foderkorn 1:63 kr/kg, maltkorn 1:78 kr/kg, foderärtor 2:50 kr/kg, åkerbönor 2:50 kr/kg, linfrö 6:15 kr/kg och raps 4:85 kr/kg.
Sammanfattning
Spannmålspriser faller i början av året, men med små lager och ökande global efterfrågan kan marknaden snabbt vända. Lantbrukare bör därför följa utvecklingen noga och vara beredda på fortsatt volatilitet.
Faq om spannmålspriser faller
Varför faller spannmålspriser just nu?
Priserna påverkas av stora skördar, små lager och osäkerhet på marknaden. Även globala faktorer som export och efterfrågan spelar in.
Hur påverkar prisfallet svenska lantbrukare?
Lägre priser innebär minskade intäkter för lantbrukare, vilket kan påverka lönsamheten och investeringsviljan.
Kan priserna vända uppåt igen?
Ja, med små lager och ökad efterfrågan globalt finns förutsättningar för en prisuppgång längre fram.
Vilka grödor har drabbats mest av prisfallet?
Vete och majs har haft störst prisfall, men även soja och andra spannmål har påverkats.
