Riksbankens ränta ligger kvar på 1,75 procent inför nästa besked den 20 augusti. Marknaden räknar med en höjning, men bankerna är långt ifrån överens om när den kommer. Danske Bank tror på två höjningar redan i år, medan Swedbank inte ser någon förrän tidigast 2028.
Danske Bank är mest hökaktig i sin bedömning. Banken väntar sig att räntan höjs i september och igen i december. Det är en linje som skiljer sig tydligt från flera andra storbanker. Läs mer om hur styrränta beslut påverkar svensk ekonomi.
Danske Bank ser två höjningar i år
Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, säger att prognosen inte ska ses som dyster. Hon beskriver den i stället som optimistisk. Enligt henne är det rimligt att räntan normaliseras när konjunkturen gör detsamma.
Hon kopplar också bedömningen till en svensk ekonomi som står stark nog att klara en eller två höjningar. Det är, enligt henne, ett tecken på att läget inte är så svagt som många tror.
Synen på konflikten i Mellanöstern skiljer sig också mellan bankerna. Danske Bank ser fortsatt förhöjda oljepriser och ett läge utan enkel lösning de närmaste veckorna eller månaderna. Spector säger att det geopolitiska läget är ovanligt osäkert.
Swedbank tror på lång väntan
I andra änden av prognosskalan finns Swedbank. Banken räknar inte med någon höjning under vare sig 2026 eller 2027. Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, säger att Riksbanken kan bli en av de sista centralbankerna i världen som höjer räntan.
Wallström menar att det inte finns någon anledning att skynda på. Han tror också att inflationsoron kopplad till Mellanöstern har varit överdriven. Oljepriset ligger omkring 80 dollar, och terminspriserna pekar enligt honom mot lägre nivåer.
Om det slår in blir effekten på svensk ekonomi nästa år liten, säger han. Det är en annan syn än den som präglar flera av de mer hökaktiga prognoserna.
För hushåll som följer styrränta kvar är tidpunkten för nästa steg avgörande. En höjning påverkar både bolån och sparräntor.
Inflationen ligger under målet
SCB:s preliminära inflationssiffra för juli visade en prisökningstakt på 0,7 procent. Det var högre än väntade 0,6 procent, men lägre än 1,3 procent i juni.
Prisökningstakten ligger samtidigt klart under Riksbankens målintervall på 1,5–3 procent. Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, säger att regeringens sänkta matmoms och lägre drivmedelsskatter pressar ned inflationen kraftigt.
Hon beskriver effekten som tillfällig. När nästa år börjar försvinner den helt, enligt henne. Nyman pekar ändå på fortsatt risk från Mellanöstern, men Handelsbanken tror att en höjning kommer först i mars 2027.
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, ser ekonomin som den viktigaste faktorn. Om BNP växer starkt och arbetsmarknaden förbättras blir tröskeln för Riksbanken lägre, säger han. Då ökar också risken för en mer efterfrågedriven inflation.
SEB räknar med en höjning i slutet av 2027. Nordea ligger tidigare än så och ser ett lyft tidigt under 2027. Swedbank är mest avvaktande och väntar sig ett första steg först under 2028. För den som vill följa bakgrunden till styrräntans funktion är Riksbankens egen statistik en bra utgångspunkt.
Bankerna är oense om vägen framåt
Skillnaderna mellan bankerna är stora, men alla utgår från samma grundfråga: hur snabbt svensk ekonomi och inflation utvecklas. Danske Bank tror på två höjningar redan i år. Handelsbanken väntar till mars 2027. Nordea ser en höjning tidigt under 2027. SEB lägger den i slutet av 2027. Swedbank tror på 2028.
Jens Magnusson tycker att den splittrade bilden är sund. Han säger att det är bättre att bankerna gör egna analyser än att alla landar i samma prognos. För marknaden betyder det att osäkerheten kring Riksbankens ränta lär bestå även efter nästa besked den 20 augusti.
Det gör höstens inflationsutfall och utvecklingen i ekonomin extra viktiga. Om priserna fortsätter att överraska uppåt kan nästa steg komma tidigare än många nu tror.
