Microsofts miljardsatsning i Värtahamnen
Kategori
Loading...
Loading...
Stockholm Exergi har tagit ett stort steg mot framtiden med sin satsning på koldioxidinfångning, en teknik som lockat stora investeringar från techjättar som Microsoft. Med ett löfte om att minska utsläppen har Exergi tecknat avtal som kan bana väg för en ny global marknad där Sverige har ett unikt försprång. Samtidigt finns det kritiker som ifrågasätter projektets ekonomiska och miljömässiga hållbarhet.
Värtaverket, som har varit i drift sedan 1904, är idag en central del av Stockholm Exergis verksamhet. Varje vecka anländer tiotusentals ton biomassa från Sverige och Baltikum för att omvandlas till el och fjärrvärme. Nu planerar Exergi att bygga en koldioxidinfångningsanläggning här, vilket har väckt internationell uppmärksamhet och lockat besökare som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och popartisten Ellie Goulding.
Exergis nya affärsområde fokuserar på BECCS, en teknik för att fånga in koldioxid från biobränslen. Rökgasen från förbränningen av biobränslen ska avskiljas, komprimeras och skeppas till berggrunden under Norge för lagring. Projektet har fått 20 miljarder kronor i stöd från Energimyndigheten och planeras vara i drift 2028, med målet att fånga in 800 000 ton koldioxid per år.
Microsoft har tecknat ett avtal med Exergi för att köpa 5,1 miljoner ton koldioxid över tio år, vilket täcker 60% av Exergis framtida kapacitet. Avtalet kan vara värt upp till 10 miljarder kronor. Andra företag som Meta, H&M och JP Morgan har också visat intresse genom avtal med Frontier, en sammanslutning av bolag som investerar i permanenta minusutsläpp.
Marknaden för koldioxidinfångning är idag beroende av frivilliga köp från företag som vill profilera sig som hållbara. Målet är att EU:s utsläppshandel ska göra det lönsamt för företag att köpa minusutsläpp. Enligt prognoser kan marknaden stå på egna ben senast 2040. Sverige har potential att bli ledande inom denna sektor tack vare sin tillgång till biomassa och befintlig infrastruktur.
Trots de stora investeringarna finns det skeptiker som ifrågasätter projektets långsiktiga hållbarhet. Kritiker menar att kostnaderna för koldioxidinfångning är höga och att det finns risk för att andra, mer kostnadseffektiva tekniker kan utvecklas. Dessutom har jordbrukssektorn kritiserat statens stöd till CCS-projekt, och menar att det finns enklare sätt att binda kol. Tony Blair har också uttryckt kritik mot klimatpolitiken, vilket speglar en bredare debatt om effektiviteten av nuvarande strategier.
Framtiden för koldioxidinfångning är osäker, med många faktorer som kan påverka dess utveckling. Trots detta fortsätter företag som Stockholm Exergi att satsa på tekniken, i hopp om att skapa en hållbar och lönsam marknad för minusutsläpp. Om Sverige lyckas kapitalisera på denna utveckling kan det bli en ledande aktör inom den globala marknaden för koldioxidinfångning.
Läs mer här
