Kontantsystemets framtid: risk för kollaps
Kategori

Loading...
“Kommer kontantsystemet att hålla?” är frågan som står i fokus under ett seminarium arrangerat av Kontantupproret i riksdagens Förstakammarsal. Seminariet samlar forskare, berörda aktörer och riksdagsledamöter från både regeringssidan och oppositionen för att diskutera kontantsystemets framtid och dess sårbarheter.
Under sommaren blev det tydligt hur sårbart kontantsystemet är. Bankomat hade stora problem med att distribuera kontanter till sina uttagsautomater, vilket resulterade i att många delar av Sverige blev delvis kontantlösa. Detta väcker frågor om vår beredskap och vad som kan hända i en krissituation.
Lagförslaget från Kontantutredningen, som presenterades i december, var tänkt att träda i kraft den 1 januari 2026. Men eftersom det fortfarande bereds i Finansdepartementet, skjuts det framåt i tiden. Denna osäkerhet ökar risken för att hela kontantsystemet kan kollapsa, vilket skulle försämra vår nationella beredskap. “Frågan är nu hur våra politiker hanterar detta,” säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
Vid seminariet deltar även representanter från akademin som ger sin syn på kontanternas roll i samhället. “Pengar som sedlar och mynt är på många sätt en historisk parentes,” säger Oskar Broberg, docent i Ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg. Diskussionen om digitala betalningar ställer samhället inför svåra avvägningar, särskilt när det gäller inkludering av utsatta grupper och balansen mellan privata och offentliga aktörers roll i betalningssystemet.
Seminariet äger rum den 2 oktober kl 13.00 – 15.00 i riksdagshusets Förstakammarsal. Bland deltagarna finns Oskar Broberg, Bengt Nilervall, Carolina Johnson, Dennis Dioukarev, Ingela Nylund Watz, Ilona Szatmári Waldau, Torsten Elofsson och Björn Eriksson.
Kontantupproret är en rörelse bestående av flera organisationer och föreningar som värnar om kontanterna som betalmedel i Sverige. För mer information, besök www.kontantupproret.se.