Kommunala gym: marknad eller folkhälsa?
I veckan har debatten om kommunala gym blossat upp igen, efter att energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) presenterat ett lagförslag som vill förbjuda kommuner och regioner att driva gym, caféer och laddstolpar. Motivet är att dessa verksamheter anses störa den privata marknaden. Men frågan är om det verkligen är så enkelt – och vad konsekvenserna blir för folkhälsan och samhällsservicen.
Bakgrunden till förslaget
Regeringens lagrådsremiss pekar ut gym i simhallar, laddstolpar och caféer som exempel på kommunal säljverksamhet som anses konkurrera otillbörligt med privata företag. Kritiker menar dock att det saknas tydliga bevis för att dessa verksamheter utgör ett verkligt hot mot näringslivet. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har kallat förslaget rättsosäkert, och Sobona – arbetsgivarorganisationen för kommunala bolag – anser att problemen överdrivs. Enligt en rapport från Konkurrensverket kan kommunala gym ha en negativ inverkan på den lokala gymmarknaden.
Folkhälsa kontra marknad
En central fråga är om kommunala gym verkligen konkurrerar ut privata aktörer, eller om de snarare fyller ett tomrum där marknaden inte räcker till. Många kommunala gym är äldre, ofta med enklare standard, och har som mål att sänka trösklarna till träning för alla invånare. I tider av ökande ohälsa och ensamhet kan dessa verksamheter vara avgörande för folkhälsan, särskilt i mindre orter där privata gym saknas. Exempel på sådana anläggningar är Tuvevallens motionscentrum och Geråshallen i Göteborg.
Risker för glesbygden
Flera kommuner, särskilt i Norrbotten, har uttryckt oro för att ett förbud skulle slå hårt mot glesbygden. Där kan kommunala gym, caféer och laddstolpar vara de enda alternativen för invånarna. Om dessa försvinner riskerar samhällskritiska tjänster att gå förlorade, och möjligheten till träning och social samvaro minskar.
Marknadens dynamik
Regeringen menar att privata företag ska ges bättre förutsättningar, men verkligheten är ofta mer komplex. Kommunala satsningar har ibland varit avgörande för att skapa nya marknader – laddstolpar är ett tydligt exempel där kommunala energibolag gick före och banade väg för privata aktörer. Det kan alltså vara en win-win när det offentliga tar första steget.
Framtiden för kommunala gym
Om lagförslaget går igenom återstår att se. Kritiker menar att det är så otydligt formulerat att kommuner riskerar att avstå från viktiga satsningar av rädsla för att göra fel. Frågan om vad som egentligen är otillbörlig konkurrens lär bli central i debatten framöver. För mer information om förslaget kan du läsa artikeln Ebba Busch vill förbjuda kommuner att driva gym.
Faq om kommunala gym
Varför vill regeringen förbjuda kommunala gym?
Regeringen anser att kommunala gym konkurrerar otillbörligt med privata företag och vill därför förbjuda kommuner och regioner att driva dessa verksamheter.
Hur påverkas folkhälsan om kommunala gym försvinner?
Kommunala gym bidrar till att fler får möjlighet att träna, särskilt i mindre orter. Ett förbud kan göra det svårare för vissa grupper att få tillgång till träning och social samvaro.
Vad säger kritikerna om förslaget?
Kritiker menar att det saknas bevis för att kommunala gym utgör ett verkligt hot mot privata företag och att förslaget riskerar att slå hårt mot glesbygden och folkhälsan.
Har kommunala verksamheter skapat nya marknader?
Ja, exempelvis har kommunala energibolag varit först med att bygga laddstolpar, vilket senare möjliggjort för privata aktörer att etablera sig.
