Koldioxidinfångning pausas – Söderenergis vägval och framtid
Koldioxidinfångning har länge setts som en nyckel för att minska klimatpåverkan från energisektorn. Söderenergi, som driver Igelsta kraftvärmeverk utanför Södertälje, har varit en av pionjärerna inom bio-CCS i Sverige. Men nu har bolaget valt att pausa sitt ambitiösa projekt, ett beslut som väcker frågor om marknadens mognad och framtiden för negativa utsläpp. Söderenergi pausar projekt med koldioxidinfångning.
Bakgrunden till koldioxidinfångning vid Igelsta
Redan 2020 inledde Söderenergi en förstudie om möjligheterna att fånga in och lagra biogen koldioxid från Igelsta kraftvärmeverk. Under de följande åren har bolaget tagit fram detaljerade planer för teknik, logistik och miljöpåverkan. Projektet fick ett viktigt lyft hösten 2024 när Energimyndigheten beviljade 75 miljoner kronor i stöd. I mars 2025 lämnades dessutom en ansökan in till Mark- och miljödomstolen för att få tillstånd till anläggningen.
Ambitiösa mål – men marknaden hänger inte med
Målet var att Söderenergi skulle kunna avskilja och lagra 500 000 ton biogen koldioxid per år, vilket skulle räknas som negativa utsläpp. Investeringsbeslutet var planerat till slutet av 2026, med driftstart omkring 2030. Men trots avtal med företag som Fabege och AstraZeneca om köp av negativa kolkrediter, har marknaden för dessa krediter inte utvecklats tillräckligt snabbt. “Vi har redan från start varit tydliga med att vi behöver ha flera samarbetspartner som delar på risken. Marknaden för kolkrediter är inte på plats än,” säger Robert Tingvall, vd på Söderenergi.
Stödsystem och risker avgjorde beslutet
En annan avgörande faktor var att Söderenergi nyligen fick avslag på ett investeringsstöd från Energimyndigheten. “Vi har ett moget projekt. Men det måste finnas kunder och en marknad. Och även stödsystemet behöver utvecklas,” konstaterar Tingvall. Styrelsen beslutade därför att pausa projektet tills vidare, även om arbetet med detalj- och miljötillstånd fortsätter. Söderenergi nästa att pausa – avbryter satsning på koldioxidinfångning.
Fortsatt klimatambition – men med försiktighet
Boel Godner, styrelseordförande i Söderenergi och kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, betonar att klimatambitionerna kvarstår. “Men vi lever i en osäker tid och behöver fatta beslut som inte utsätter kommunen för alltför stora ekonomiska risker. I det här läget är det ansvarsfullt att pausa projektet,” säger hon.
Utvecklingen för bio-CCS i Sverige
Söderenergi är inte ensamma om att pausa. Även Växjö kommun har nyligen valt att skjuta upp sitt bio-CCS-projekt. Samtidigt har Stockholm Exergi och Heba leder klimatvägen och påbörjat byggnationen av en storskalig CCS-anläggning, med statligt stöd på cirka 20 miljarder kronor över 15 år. Energimyndigheten har nu utlyst en andra auktion för bio-CCS, där företag kan tävla om ytterligare 10 miljarder kronor i stöd. Sista ansökningsdag är 13 augusti 2026.
Faq om koldioxidinfångning
Varför pausade Söderenergi sitt koldioxidinfångningsprojekt?
Bolaget såg för stora risker och en omogen marknad för kolkrediter, samt fick avslag på investeringsstöd.
Vad är bio-CCS?
Bio-CCS innebär att man fångar in och lagrar biogen koldioxid, vilket kan ge negativa utsläpp.
Vilka företag hade Söderenergi avtal med?
Söderenergi hade tecknat avtal med Fabege och AstraZeneca om köp av negativa kolkrediter.
Finns det andra bio-CCS-projekt i Sverige?
Ja, Stockholm Exergi bygger en storskalig CCS-anläggning och Växjö kommun har också haft planer, men pausat sitt projekt.
Hur ser framtiden ut för koldioxidinfångning i Sverige?
Utvecklingen beror på marknadens mognad och statliga stödsystem. Nya auktioner om stöd är på gång.
