Geopolitisk oro påverkar svensk tillväxt: hushållens konsumtion i fokus
En osäker värld bromsar återhämtningen
Geopolitisk oro har blivit en allt tydligare bromskloss för svensk ekonomi. Enligt HUI Researchs senaste konjunkturrapport har den optimism som nyligen spirat bland hushåll och företag fått sig en törn. Händelser som kriget i Mellanöstern och globala handelskonflikter har skapat en instabil inledning på året, vilket påverkar både hushållens konsumtion och BNP-tillväxten negativt. För mer information om hur hushållens konsumtion påverkas, se Hushållens konsumtion.
Justeringar i prognoser för hushållens konsumtion
HUI har nu reviderat ned sin prognos för hushållens konsumtion. För 2026 väntas konsumtionen öka med 2,9 procent, jämfört med tidigare prognos på 3,1 procent. För 2027 ligger prognosen kvar på 2,7 procent. BNP-prognosen har också sänkts till 2,3 procent för 2026 (tidigare 2,6 procent), medan tillväxten för 2027 väntas bli 2,5 procent. Enligt en prognos från Dagens Industri, är återhämtningen i detaljhandeln också osäker.
Ekonomiska motkrafter och framtidsutsikter
Trots den ökade osäkerheten ser HUI ändå ljuspunkter. “Den ekonomiska bilden är splittrad. Samtidigt som hushållens ekonomi stärks av lägre inflation, stigande reallöner, ett stabilt ränteläge och en expansiv finanspolitik, skapar den geopolitiska oron och kriget i Mellanöstern ökad pessimism. Vår bedömning är ändå att de positiva krafterna väger tyngst och att både ekonomin och detaljhandeln vänder uppåt under 2026 och 2027,” säger William Lindquist, analytiker på HUI Research. För mer om den ekonomiska situationen, se Ekonomisk oro.
En dämpad inflation och stabila räntor har successivt förbättrat hushållens köpkraft, vilket ger hopp om en starkare tillväxt längre fram. Finanspolitiska stimulanser väntas också bidra till att vända utvecklingen under 2026. Läs mer om hur styrräntan påverkar ekonomin här.
Detaljhandelns utveckling: skillnader mellan sektorer
För sällanköpsvaruhandeln ser HUI tecken på en begynnande vändning. Tillväxten i löpande priser väntas bli 4,0 procent 2026 och 3,5 procent 2027. Dagligvaruhandeln förväntas växa med 0,5 procent 2026 och 4,0 procent 2027 i löpande priser. I fasta priser är prognosen 3,0 procent för 2026 och 2,5 procent för 2027.
Sammanfattning av prognoser
- BNP, fasta priser: 2,3 % (2026), 2,5 % (2027)
- Hushållens konsumtion, fasta priser: 2,9 % (2026), 2,7 % (2027)
- Total detaljhandel, löpande priser: 2,5 % (2026), 3,5 % (2027)
- Dagligvaruhandel, löpande priser: 0,5 % (2026), 4,0 % (2027)
- Sällanköpsvaruhandel, löpande priser: 4,0 % (2026), 3,5 % (2027)
Faq om hushållens konsumtion
Hur påverkar geopolitisk oro hushållens konsumtion?
Geopolitisk oro skapar osäkerhet som gör att hushållen blir mer försiktiga med sina utgifter, vilket kan bromsa konsumtionstillväxten.
Vilka faktorer kan stärka hushållens ekonomi trots oron?
Lägre inflation, stigande reallöner, stabila räntor och finanspolitiska stimulanser kan stärka hushållens köpkraft och bidra till ökad konsumtion. För mer information om ekonomiskt stöd, se Ekonomiskt stöd till hushåll.
Hur ser prognosen ut för detaljhandeln de kommande åren?
HUI förutspår en vändning för sällanköpsvaruhandeln och en stabil tillväxt för dagligvaruhandeln, särskilt under 2026 och 2027.
Vad innebär en sänkt BNP-prognos för Sverige?
En sänkt BNP-prognos innebär att tillväxten i svensk ekonomi väntas bli lägre än tidigare beräknat, vilket kan påverka sysselsättning och investeringar.
