Högre löner: Vänsterpartiets miljardlöfte till välfärden
Frågan om högre löner i välfärden har länge varit en het potatis i svensk politik. Nu tar Vänsterpartiet ett tydligt steg framåt med ett löfte om att satsa 30 miljarder kronor på att höja lönerna för de som arbetar inom kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Partiledaren Nooshi Dadgostar presenterade förslaget under förstamajfirandet i Stockholm och betonade vikten av att värdesätta det hårda arbete som utförs av kvinnor i välfärden.
Bakgrunden till lönegapet
Enligt LO:s senaste lönerapport tjänar arbetarkvinnor i kommunal sektor i genomsnitt 28 300 kronor i månaden. Motsvarande siffra för arbetarmän inom industrin är 34 200 kronor – en skillnad på nästan 6 000 kronor. Trots att jämställdhetsfrågan varit aktuell länge har gapet mellan kvinnors och mäns löner knappt minskat sedan 2016, då LO inledde särskilda förhandlingar om frågan. För att sätta detta i perspektiv kan man jämföra med yrken med högst genomsnittlig månadslön 2024, där lönerna är betydligt högre.
Jämställdhetspott ska minska skillnaderna
Vänsterpartiets förslag innebär att staten varje år avsätter tre miljarder kronor i en särskild jämställdhetspott. Dessa pengar ska fördelas mellan välfärdsyrken som undersköterskor, barnskötare och lärare. Hur pengarna ska fördelas på arbetsplatserna blir upp till fack och arbetsgivare att avgöra. Målet är att ge lönerna en rejäl skjuts och på sikt minska det seglivade lönegapet.
En långsiktig satsning på välfärden
Jämställdhetspotten föreslås gälla i tio år, vilket innebär att den totala satsningen landar på 30 miljarder kronor. Nooshi Dadgostar menar att det är dags för politiken att ta ett större ansvar för att nå målet om jämställda löner, eftersom “det har tagit för lång tid” och utvecklingen gått för långsamt.
Fackens och politikens roller
LO:s ordförande Johan Lindholm välkomnar ambitionen att minska lönegapet, men påpekar samtidigt att lönebildningen traditionellt är en fråga för arbetsmarknadens parter – inte politikerna. Vänsterpartiet ser dock sitt förslag som ett stöd till fackens pågående arbete och ett sätt att bryta den långvariga stagnationen.
Vad händer nu?
Med valet 2026 i sikte blir frågan om högre löner i välfärden en central valfråga. Om Vänsterpartiets förslag blir verklighet återstår att se, men debatten om jämställda löner lär fortsätta att engagera både politiker, fack och anställda inom välfärden.
Faq om högre löner
Vad innebär Vänsterpartiets löfte om högre löner?
Partiet vill satsa totalt 30 miljarder kronor under tio år på att höja lönerna i kvinnodominerade välfärdsyrken.
Vilka yrken omfattas av satsningen?
Förslaget riktar sig till arbetare inom välfärdsyrken som undersköterskor, barnskötare och lärare.
Hur ska pengarna fördelas?
Fack och arbetsgivare får tillsammans bestämma hur jämställdhetspotten ska fördelas på arbetsplatserna.
Varför behövs en särskild satsning på kvinnodominerade yrken?
Lönegapet mellan kvinnor och män i offentlig sektor är fortfarande stort, och utvecklingen mot jämställda löner har gått långsamt. Enligt en ny studie betalar kvinnor ofta högre avgifter än män för finansiella tjänster, vilket ytterligare belyser behovet av ekonomisk jämställdhet.
Vad säger facken om förslaget?
LO är positivt inställda till att minska lönegapet, men betonar att lönebildning är en fråga för arbetsmarknadens parter.
