Gruvkonflikt Kiruna: Gabna sameby bryter med LKAB
Bakgrund till gruvkonflikt Kiruna
Strax norr om Kiruna, i den så kallade Per Geijerfyndigheten, planerar LKAB att utvinna sällsynta jordartsmetaller. Området rymmer enligt bolaget 1,3 miljoner ton av dessa metaller och dessutom 735 miljoner ton järnmalm. Men projektet har mött starkt motstånd från Gabna sameby, vars traditionella flyttleder och renbetesmarker påverkas av gruvplanerna.
Samebyns beslut och motivering
Gabna sameby har nu valt att avbryta allt samarbete med LKAB. I ett pressmeddelande uttrycker de oro för rennäringens framtid och menar att gruvdriften hotar både deras kultur och försörjning. De anklagar LKAB för att vilja “producera konfliktmineraler på urfolksmark utan samtycke och med smulor i ersättning”. Samebyn menar att det inte längre finns någon grund för samverkan och häver därför samverkansavtalet.
Starka ord från Gabnas ordförande
Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande för Gabna sameby, är tydlig i sitt ställningstagande: “När vi blickar bakåt saknar vi meningsfull ersättning för de renbetesland vi förlorat, liksom boplatser och heliga platser. Hittills har vi fått noll kvadratmeter förstörd renbetesmark ersatt.” Han fortsätter: “Blickar vi framåt så ser vi ingen möjlig framtid med Per Geijer-gruvan. Till den säger vi blankt nej. Det finns inget samverkansavtal eller ersättning som kan råda bot på att vår kultur och renskötseln kollapsar om Per Geijer öppnas.” Kuhmunen beskriver även samråden med LKAB som ett “skådespel”.
LKAB:s svar på konflikten
LKAB har i ett eget pressmeddelande kommenterat situationen. Bolaget välkomnar beskedet från Gabna sameby och menar att det nu finns möjlighet att “hitta nya vägar framåt och uppdatera samverkan”. Hur detta ska gå till är dock ännu oklart.
Konfliktens betydelse för framtiden
Gruvkonflikt Kiruna belyser den svåra balansgången mellan industriell utveckling och urfolks rättigheter. Med stora mängder kritiska metaller i marken och ett växande globalt behov av dessa resurser, ställs frågor om hållbarhet, ersättning och samtycke på sin spets. Hur konflikten mellan Gabna sameby och LKAB utvecklas kan få långtgående konsekvenser för både gruvnäringen och samiska rättigheter i Sverige.
Historiskt sett har gruvkonflikter i Kiruna varit betydelsefulla. Ett exempel är Stora gruvstrejken 1969–1970, där arbetare vid LKAB gick ut i en vild strejk för bättre arbetsvillkor. Denna strejk har satt djupa spår i regionens historia och visar på de komplexa relationerna mellan gruvbolaget och dess anställda.
Faq om gruvkonflikt Kiruna
Vad är Per Geijerfyndigheten?
Det är ett mineralrikt område norr om Kiruna där LKAB vill bryta sällsynta jordartsmetaller och järnmalm.
Varför avbryter Gabna sameby samarbetet med LKAB?
De anser att gruvplanerna hotar rennäringen och samisk kultur, och att ersättningen varit otillräcklig.
Hur har LKAB svarat på samebyns beslut?
LKAB säger att de välkomnar beskedet och vill hitta nya former för samverkan framöver.
Vilka konsekvenser kan konflikten få?
Den kan påverka både gruvnäringens framtid och urfolks rättigheter i Sverige, särskilt kring markanvändning och samtycke.
För mer information om tidigare konflikter och deras påverkan kan man läsa om 50 år sedan gruvstrejken, som ger en inblick i hur tidigare konflikter har format dagens situation.
