Fyra dagars vecka: färre sjukskrivningar och bibehållen produktivitet
Intresset för en fyra dagars vecka har vuxit kraftigt de senaste åren, och nu visar en ny studie från Sverige och Norge att konceptet kan ge både friskare medarbetare och bibehållen produktivitet. Under sex månader deltog elva arbetsplatser – allt från socialtjänst till konsultbyråer – i ett pilotprojekt där arbetsveckan kortades med 20 procent utan att lönen sänktes. Resultaten är slående: korttidssjukskrivningarna minskade och verksamheterna lyckades leverera på samma nivå som tidigare.
Förberedelser och förändringar bakom framgången
Inför testet fick arbetsplatserna se över sina rutiner och effektivisera processer. Ett energibolag minskade restiden genom smartare planering, medan en revisionsbyrå införde mötesfria perioder för att frigöra tid. På ett sjukhus optimerades scheman så att operationsteam arbetade i längre, sammanhängande pass, vilket även ökade patientsäkerheten. Socialtjänsten minskade avbrott genom att blockera tid för ostört arbete. En viktig lärdom var att förändringen måste ske gemensamt i organisationen för att undvika ökad stress för enskilda individer.
Hälsoeffekter och arbetsglädje
Studien visar tydliga förbättringar i de anställdas hälsa. Självskattad stress minskade, sömnen förbättrades och både psykisk och fysisk hälsa ökade. Nöjdheten med livet steg från 6,3 till 7,9 på en tiogradig skala, och även den ekonomiska tryggheten upplevdes som bättre. Många deltagare beskrev i dagboksanteckningar hur de fått mer tid för träning, familj och återhämtning. “Man har både mer energi på jobbet men också efter jobbet”, konstaterar forskaren Lena Lid Falkman.
Produktivitet och utmaningar
Trots färre arbetstimmar lyckades verksamheterna behålla produktiviteten. Vinstdrivande företag gick lika bra eller bättre än tidigare, och offentliga verksamheter höll budgeten och utförde lika många – eller fler – klientmöten och operationer. Dock kräver modellen noggrann schemaläggning, särskilt i verksamheter som måste vara bemannade fem dagar i veckan. Cheferna upplevde också en ökad arbetsbörda kring planeringen.
Fyra dagars vecka – inte för alla?
Resultaten är lovande, men det finns branscher där modellen är svårare att införa. Inom bussbranschen, där arbetspassen är långa och inflytandet över arbetstiden är litet, kan det vara utmanande att korta arbetsveckan utan att påverka servicen. Samtidigt menar forskarna att bättre schemaläggning och arbetsvillkor kan minska sjukfrånvaron och öka yrkets attraktivitet även där.
Internationell trend och framtid
Fyra dagars vecka är en växande global rörelse, med pilotstudier i bland annat Storbritannien, Tyskland och Australien. Fackföreningar driver på för kortare arbetsvecka, men politiska åsikter går isär. I Sverige vill vissa partier att frågan avgörs av arbetsmarknadens parter, medan andra är mer skeptiska. Forskningen fortsätter, men pilotstudien visar att en kortare arbetsvecka kan vara ett kraftfullt verktyg för både hälsa och effektivitet.
Faq om fyra dagars vecka
Hur påverkar fyra dagars vecka produktiviteten?
Studien visar att produktiviteten bibehölls eller till och med ökade, trots färre arbetstimmar.
Vilka hälsofördelar har observerats?
De anställda rapporterade minskad stress, bättre sömn, ökad psykisk och fysisk hälsa samt större nöjdhet med livet.
Är fyra dagars vecka möjligt i alla branscher?
Det är enklare att införa i vissa branscher än andra. Exempelvis kräver serviceyrken och kollektivtrafik särskilda lösningar för att bibehålla servicenivån.
Behåller man samma lön vid fyra dagars vecka?
Ja, i pilotstudien behöll deltagarna sin lön trots att de arbetade färre timmar.
Vad krävs för att lyckas med en fyra dagars vecka?
Noggrann planering, effektivisering av arbetsprocesser och att hela organisationen genomför förändringen tillsammans är avgörande faktorer.
