Investeringar i forskning och utveckling kan bidra till att öka den finansiella stabiliteten, förutsatt att de inte samtidigt leder till en ökning av de offentliga utgifterna. Detta är vad en ny studie visar, baserad på data från 44 länder under perioden 2000 till 2022. Forskarna observerar en tydlig positiv inverkan, men också en motverkande faktor som kan reducera de positiva effekterna.
I analysen tillämpas en statistisk metod som differentierar mellan direkta och indirekta effekter. Den direkta effekten är gynnsam: länder som investerar mer i forskning upplever i genomsnitt mindre finansiell stress. Forskarna kopplar detta till ökad produktivitet, starkare tillväxt och bättre motståndskraft mot ekonomiska störningar. Läs mer om Sveriges placering i SCB:s statistik om forskning och utveckling. Akiram Therapeutics innovativa forskning uppmärksammas vid EANM 2025.
Ökade anslag till forskning kan dock leda till att de totala offentliga utgifterna ökar, vilket i sin tur höjer de finanspolitiska riskerna. Om skuldsättningen ökar och budgetutrymmet minskar kan detta försvaga stabiliteten. När man väger samman de båda effekterna blir den totala statistiska effekten osäker. Revolution Race föreslår en högre utdelning trots låg tillväxt, vilket kan påverka dessa risker.
Trots detta vill forskarna inte att stater ska minska sina satsningar på forskning. Istället rekommenderar de att investeringar i FoU bör prioriteras högre inom de befintliga budgetramarna. Detta kan göras genom att omfördela medel från mindre produktiva utgifter. En annan möjlighet är att stimulera privata investeringar genom skatteincitament eller offentlig, privata samarbeten. En mer omfattande översikt av både svenska och internationella FoU-investeringar finns i Vinnovas jämförelse av FoU-investeringar. Tendavo får in 10 miljoner för att förenkla offentliga upphandlingar med hjälp av AI.
