Facklig utveckling efter AD-domen: osäker framtid för förtroendevalda
Den senaste domen från Arbetsdomstolen (AD) har väckt starka reaktioner inom svensk arbetsmarknad och sätter fokus på facklig utveckling. Domen, som rör Elisabeth Hellmouth Hovnanian och hennes avsked från Försäkringskassan, har blivit en symbol för de utmaningar som fackligt förtroendevalda nu står inför.
Bakgrunden till domen
Elisabeth Hellmouth Hovnanian, som varit anställd på Försäkringskassan i tolv år och varit tjänstledig i åtta år för fackligt arbete, blev avskedad i slutet av 2023. Försäkringskassan anklagade henne för att ha stulit 17 arbetsdagar genom felaktig tidrapportering. Fackförbundet Akavia stämde arbetsgivaren, men Arbetsdomstolen gav Försäkringskassan rätt och menade att det fanns laglig grund för avsked.
AD:s motivering och dess konsekvenser
Domstolen slog fast att “den anställde vid upprepade tillfällen under en förhållandevis kort tid felaktigt redovisade sin arbetstid och frånvaro.” Detta ansågs vara ett grovt åsidosättande av åligganden mot arbetsgivaren och utgjorde en allvarlig förtroendeskada. Därmed ansåg AD att avskedandet var befogat.
Facklig utveckling i nytt ljus
En central fråga i målet var om fackligt förtroendevalda får använda schablonmässig tidrapportering. AD:s svar var tydligt: även förtroendevalda måste redovisa sin faktiskt arbetade tid, precis som övriga anställda. Detta har väckt oro bland fackliga företrädare och experter. För mer information om facklig utveckling kan du läsa vidare här.
Reaktioner från arbetsmarknaden
Sociologiprofessor Anders Kjellberg från Lunds universitet menar att domen är ett hårt slag mot Sveriges förtroendevalda. Han uttrycker oro för att det nu blir svårare att rekrytera nya till fackliga uppdrag. “Det försvårar ju det fackliga arbetet att få fler att få på sig uppdrag,” säger han i en intervju med SvD.
Kjellberg lyfter även fram problematiken med att fackligt förtroendevalda måste vara inloggade i arbetsgivarens system, trots att deras arbete ofta är känsligt och kräver diskretion. Han frågar sig: “Vem ska våga vara facklig?”
Vad händer nu?
Domen sätter press på både arbetsgivare och fackförbund att se över rutiner och skydd för förtroendevalda. Frågan om hur facklig utveckling ska kunna fortsätta utan att riskera rättsliga påföljder är nu mer aktuell än någonsin. För de som är intresserade av att fördjupa sina kunskaper inom fackligt arbete, erbjuder Fackliga akademin spets- och fördjupningsutbildningar.
Faq om facklig utveckling
Vad innebär AD:s dom för fackligt förtroendevalda?
Domen innebär att även fackligt förtroendevalda måste redovisa sin arbetstid exakt, vilket kan göra det svårare att utföra fackligt arbete utan risk för arbetsrättsliga konsekvenser.
Varför är domen unik?
Det är ovanligt att en fackligt förtroendevald avskedas på denna grund, och domen kan få långtgående konsekvenser för hur fackligt arbete organiseras framöver.
Hur påverkas rekryteringen av nya fackliga företrädare?
Experter menar att domen kan avskräcka anställda från att ta på sig fackliga uppdrag, då risken för avsked nu upplevs som större.
Vad kan fackförbund göra framöver?
Fackförbund behöver se över sina rutiner och arbeta för att stärka skyddet för förtroendevalda, samt föra dialog med arbetsgivare om rimliga arbetsvillkor. För de som vill utveckla sina kunskaper ytterligare, finns det möjlighet att anmäla sig till fackliga utbildningar och kurser hos Kommunal.
