EU förnybar energi: Förnybar elproduktion når rekordnivåer
Förnybar energi fortsätter att ta allt större plats i EU:s elproduktion. Under första kvartalet 2026 stod förnybara källor för 45,5 procent av unionens totala elproduktion, enligt siffror från Eurostat. Det är en tydlig ökning från 42,7 procent under samma period året innan. Vindkraften står för den största delen av uppsvinget, med 44,9 procent av all förnybar elproduktion, upp från 42,3 procent ett år tidigare. Vattenkraft bidrar med 28 procent och solenergi med 17,3 procent. Resterande del kommer från förnybara bränslen, geotermisk energi och andra mindre källor.
Skillnader mellan medlemsländerna
Skillnaderna mellan medlemsländerna är fortsatt stora. Danmark toppar ligan med hela 90 procent förnybar el, följt av Portugal på 82,9 procent och Litauen på 75,7 procent. I andra änden av skalan ligger Tjeckien, Malta och Slovakien, där andelen förnybar el ligger mellan 12,7 och 17,2 procent.
Sverige bland de bästa i klassen
Sverige tillhör de länder i Europa som kommit längst i klimatomställningen av elsystemet. Enligt Energiföretagen nådde andelen fossilfri elproduktion i Sverige rekordhöga 99 procent redan 2024. Av detta kom 70 procent från förnybar el, som vindkraft, vattenkraft, solkraft och bioel. Kärnkraften stod för 29 procent. Detta kan jämföras med EU-snittet, där den fossilfria elen totalt landar på 71 procent. Sverige är det EU-land med högst andel förnybar energianvändning, med 66 procent år 2022, främst från vattenkraft, vind, fasta och flytande bränslen, enligt Europaparlamentet.
Vatten är basen
Vattenkraften är fortfarande ryggraden i det svenska elsystemet. Enligt Ekonomifakta stod vattenkraften för 64,3 TWh av Sveriges totala elproduktion på 169,3 TWh under 2024, motsvarande 38 procent. Samtidigt växer vindkraften snabbt – det finns tiotals redan tillståndsgivna projekt, framför allt till havs, som tillsammans skulle kunna tillföra över 200 TWh el per år om de realiseras, vilket motsvarar mer än hela Sveriges nuvarande elanvändning. Det nuvarande direktivet fastställer bland annat att EU ska använda minst 42,5 procent förnybar energi till år 2030, enligt Central Sweden.
Kraftig ökning behövs
Regeringens långsiktiga mål är nettonollutsläpp till 2045, och för att klara det behöver Sverige öka sin totala elproduktion kraftigt de kommande decennierna. Enligt Energiföretagen är målet att nå 300 TWh i elproduktion till 2045 – en ökning som väntas kräva både utbyggd kärnkraft och fortsatt satsning på havsbaserad vindkraft.
Grön omställning fortsätter
Utvecklingen i både EU och Sverige visar samma mönster: den gröna omställningen fortsätter, men takten skiljer sig kraftigt åt mellan länder. Medan Danmark, Portugal och Sverige redan ligger nära eller över målbilden för 2030 brottas länder som Tjeckien, Malta och Slovakien fortfarande med en elmix som till stor del vilar på fossila källor eller begränsad förnybar kapacitet.
Stora investeringar för Sverige
För Sveriges del väntar en period av stora investeringar. Att nå målet om 300 TWh i elproduktion till 2045 kräver inte bara utbyggd havsbaserad vindkraft och förstärkt elnät, utan också politisk stabilitet. Sett i ljuset av EU:s samlade utveckling är Sverige alltså redan en förebild. Men även för ett land i framkant återstår ett omfattande arbete för att möta framtidens elbehov.
FAQ om EU förnybar energi
Vilket land har mest förnybar energi?
Danmark är det land som har högst andel förnybar energi, med hela 90 procent av sin elproduktion från förnybara källor, följt av Portugal och Litauen.
Vilka är de förnybara energikällorna i EU?
De förnybara energikällorna i EU inkluderar vindkraft, solenergi, vattenkraft, geotermisk energi och biobränslen. Vindkraften har blivit den dominerande källan för förnybar elproduktion i unionen.
Hur mycket av Sveriges energi är förnybar?
I Sverige kom 70 procent av elproduktionen från förnybara källor under 2024, vilket gör landet till en av de ledande i Europa när det gäller användning av förnybar energi.
Har Sverige dyrast el i Europa?
Det är en komplex fråga, men Sverige har historiskt haft högre elpriser jämfört med vissa andra europeiska länder. Faktorer som efterfrågan, produktion och marknadsregler påverkar elpriserna.
