De rikastes skatt har hamnat mitt i den svenska ekonomidebatten. Ny forskning av nationalekonomerna Marius Ring, David Seim och Gabriel Zucman visar att effektiva skattesatser kan falla kraftigt högst upp i förmögenhetsfördelningen. En viktig förklaring är inkomster som stannar i personliga holdingbolag.
De rikastes skatt faller högst upp
Hur progressivt är egentligen det svenska skattesystemet?
Den frågan har fått ny aktualitet efter forskning från Marius Ring vid University of Texas at Austin, David Seim vid Stockholms universitet och den internationellt välkände skatteekonomen Gabriel Zucman.
Forskarna har analyserat omkring 20 års administrativa mikrodata från Sverige och Norge.
Resultatet pekar på ett tydligt fenomen: när även inkomster som stannar kvar i ägarnas bolag räknas med minskar den effektiva skattesatsen kraftigt bland de allra förmögnaste.
Enligt forskningen ligger den effektiva skatten, när olika skatter räknas samman, kring 50 procent för den övre medelklassen men omkring 15–20 procent för individerna med de största förmögenheterna.
Holdingbolag förändrar bilden
Den centrala frågan är personliga holdingbolag.
Forskarna definierar dessa som bolag där högst fem ägare kontrollerar mer än hälften av aktierna och där mer än 60 procent av inkomsten kommer från investeringar.
Bland den översta 0,1 procenten av inkomstfördelningen stannar enligt studien ungefär hälften av inkomsterna i sådana bolag.
Det innebär inte att pengarna är skattefria. Bolag kan bland annat betala bolagsskatt och framtida utdelningar kan beskattas.
Forskarna fokuserar i stället på tidpunkten och omfattningen av beskattningen på individnivå. Vinster som behålls i holdingbolaget kan återinvesteras utan att omedelbart delas ut till ägaren.
För de högsta inkomstgrupperna visar forskningen att endast omkring 15–20 procent av kapitalet kumulativt betalas ut under en period på två decennier.
Därför är frågan omstridd
Resultatet ska inte tolkas som att Sveriges rikaste personer inte betalar skatt.
Studien använder ett bredare ekonomiskt inkomstbegrepp där även inkomster som stannar i företagsstrukturen tillskrivs ägarna. Det skiljer sig från att enbart studera privat deklarerad inkomst.
Skillnaden är viktig.
Förespråkare för förändrad kapitalbeskattning kan använda resultaten som argument för att skattesystemet behandlar arbetsinkomster och ägarinkomster olika.
Motargumentet är att kapital som ligger kvar i ett företag fortfarande är bundet till verksamheten och att beskattning sker både på bolagsnivå och när pengar senare delas ut.
Studien visar alltså framför allt hur valet av inkomstbegrepp förändrar bilden av skattesystemets progressivitet.
De rikastes skatt kan bli valfråga
Frågan är särskilt laddad eftersom Sverige går mot riksdagsval.
Kapitalbeskattning, ISK, bolagsskatt, fastighetsskatt och olika former av förmögenhetsbeskattning tillhör frågor där partiernas syn skiljer sig betydligt.
Gabriel Zucman har internationellt argumenterat för en särskild minimiskatt på miljardärers förmögenheter.
Det är dock ett politiskt förslag och ska skiljas från själva forskningsresultatet.
För svenska småsparare är den omedelbara effekten av studien begränsad. Vanligt fondsparande på ISK eller kapitalförsäkring fungerar på helt andra villkor än de holdingstrukturer forskarna analyserat.
Betydelsen ligger snarare i den större skattedebatten. Om framtida regeringar förändrar beskattningen av kapital, företagande eller investeringar kan konsekvenserna på sikt nå betydligt fler än Sveriges allra rikaste.
FAQ om de rikastes skatt
Hur hög skatt betalar de rikaste enligt studien?
Forskarna beräknar effektiva skattesatser på omkring 15–20 procent bland individerna med störst förmögenheter när deras bredare inkomstmått används.
Varför blir skattesatsen lägre?
En viktig förklaring är att stora inkomster kan behållas och återinvesteras i personliga holdingbolag.
Är pengar i holdingbolag skattefria?
Nej. Studien handlar framför allt om uppskjuten personlig beskattning och hur inkomster definieras.
Vilka står bakom forskningen?
Marius Ring, David Seim och Gabriel Zucman.
Påverkar studien vanliga ISK-sparare?
Inte direkt. Den undersöker framför allt mycket förmögna företagsägare och personliga holdingbolag.
