Bankernas räntesänkningar och Riksbanken

Bankernas räntesänkningar: Varför de inte alltid följer Riksbanken

Från och med den 1 oktober 2025 trädde Riksbankens senaste sänkning av styrräntan med 0,25 procentenheter i kraft. Trots detta har bankernas svar varit varierande och inte helt i linje med Riksbankens beslut. Faktorer som finansieringskostnader, STIBOR-effekten, marginaler och riskbedömningar spelar en avgörande roll i bankernas beslut.

Bankernas agerande efter räntebeskedet

Fram till den 6 oktober har flera banker sänkt sina räntor, men inte i samma utsträckning som Riksbanken. Landshypotek, SEB, Swedbank, Nordea, Handelsbanken, ICA Banken, Stabelo och Länsförsäkringar har sänkt med 0,20 procentenheter. Danske Bank, Skandia, SBAB och Ålandsbanken har sänkt med 0,15 procentenheter.

STIBOR-effekten och finansieringskostnader

STIBOR, som påverkar bankernas upplåningskostnader, har sjunkit med 0,28 procentenheter sedan toppen den 23 september och med 0,2 procentenheter sedan den 25 september, vilket är mindre än Riksbankens sänkning. Detta innebär att bankernas faktiska kostnader inte minskar i samma takt som styrräntan.

Marginaler och lönsamhet

Bankerna anpassar sina räntor för att skydda sina vinster. Under perioden 2022–2023, när styrräntan steg från 0 till 4 procent, följde bolåneräntorna med uppåt, men inte i samma omfattning som Riksbankens höjningar. På samma sätt ser vi nu att sänkningarna inte heller följer fullt ut. För mer information om hur förhandlade bolån kan påverka hushållens kostnader, läs här.

Riskbedömningar

Vid hög skuldsättning eller ekonomisk osäkerhet kan bankerna vara försiktigare med att sänka räntorna fullt ut. Detta är en del av deras strategi för att hantera risker och skydda sina marginaler.

Effekten på hushållen

Riksbankens beslut sätter riktningen för ränteläget, men hushållen får sällan hela effekten i plånboken. En sänkning på 0,25 procentenheter på ett lån på 3 miljoner kronor motsvarar cirka 625 kronor lägre räntekostnad per månad. Men om banken bara sänker med 0,15 procentenheter blir effekten istället cirka 375 kronor i lägre räntekostnader varje månad. För att spara pengar kan hushållen jämföra sparräntor och hitta de bästa erbjudandena, vilket du kan läsa mer om här.

Så har räntorna utvecklats

Skillnaden mellan styrränta, snittränta och listränta för bolån (3 månaders bindningstid) från 1 januari 2022 till 6 oktober 2025 visar att bankerna inte alltid följer Riksbankens beslut fullt ut. Detta mönster är tydligt både när räntorna stiger och sjunker.

FAQ

• Varför följer inte bankerna alltid Riksbankens styrränta?
  Bankerna anpassar sina räntor utifrån egna kostnader, riskbedömningar och marginalmål snarare än att bara spegla Riksbankens beslut.
• Hur påverkar STIBOR bankernas räntor?
  STIBOR påverkar bankernas upplåningskostnader och kan göra att bankernas faktiska kostnader inte minskar i samma takt som styrräntan.
• Vad kan hushållen göra för att få lägre räntekostnader?
  Hushållen bör vara aktiva och jämföra räntor för att hitta de bästa erbjudandena.