Alzheimermediciner ifrågasätts – vad säger forskningen?
Fokusnyckelordsfrasen alzheimermediciner effekt har blivit alltmer aktuell i takt med att nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom når marknaden. Trots stora förhoppningar visar en ny omfattande analys att dessa mediciner kanske inte ger den förbättring många hoppats på.
Stora förhoppningar på nya läkemedel
Under de senaste åren har läkemedel som riktar in sig på beta-amyloid, ett protein som ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, fått mycket uppmärksamhet. Målet har varit att minska dessa plack och därmed bromsa sjukdomens utveckling. Men enligt en färsk genomgång från forskarnätverket Cochrane, där 17 kliniska studier med över 20 000 deltagare analyserats, är effekten på patienternas kognitiva förmåga mycket begränsad.
Forskarens dom: “Ingen meningsfull skillnad”
Studiens huvudförfattare Francesco Nonino vid IRCCs institute of Neurological Sciences i Bologna, Italien, säger i en presskommentar: “Olyckligtvis pekar bevisen på att dessa läkemedel inte ger någon meningsfull skillnad för patienterna.” Analysen visar att även om mängden amyloida plack minskar, är förbättringen i minne och tänkande så liten att den inte anses kliniskt relevant.
Kritik mot analysen – olika substanser, olika resultat
Hugo Lövheim, överläkare och professor vid Umeå universitet, menar dock att analysen bör tolkas med försiktighet. Han påpekar att studien har “klumpat ihop substanser som har en visad effekt med substanser som inte har det, vilket leder till en utspädning av resultatet”. Särskilt läkemedlen lecanemab (Leqembi) och donanemab (Kisunla), som nyligen godkänts inom EU, har visat på en viss inbromsning av den kognitiva försämringen – även om effekterna är små och främst syns om behandlingen sätts in tidigt.
Vad händer i Sverige?
I dagsläget är lecanemab ännu inte tillgängligt i Sverige, då NT-rådet inte tagit ställning till införandet. Donanemab är fortfarande under utvärdering. Många hoppas att framtida forskning ska kunna identifiera vilka patienter som har störst nytta av dessa alzheimermediciner.
Fakta om Alzheimers sjukdom
Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige, med över 100 000 drabbade. Sjukdomen innebär att hjärnvävnaden gradvis förstörs, och risken ökar kraftigt efter 65 års ålder. Cirka 40 procent av fallen kan kopplas till livsstilsfaktorer som högt blodtryck, diabetes och fysisk inaktivitet.
Faq om alzheimermediciner effekt
Har de nya alzheimermedicinerna någon effekt?
Enligt en stor analys minskar läkemedlen mängden amyloida plack i hjärnan, men förbättringen av kognitiva funktioner är mycket liten och inte kliniskt betydelsefull för de flesta patienter.
Finns det skillnader mellan olika läkemedel?
Ja, vissa substanser som lecanemab och donanemab har visat en viss inbromsning av sjukdomsförloppet, särskilt om de ges tidigt, men effekterna är fortfarande små. Enligt forskare visar resultaten att lecanemab bromsar försämringen i sjukdomen med 27 procent jämfört med placebo.
Är dessa läkemedel tillgängliga i Sverige?
Lecanemab är ännu inte tillgängligt i Sverige och donanemab är fortfarande under utvärdering. Beslut om införande väntas från NT-rådet.
Vad kan man göra för att minska risken för Alzheimer?
Livsstilsfaktorer som att hålla blodtrycket under kontroll, vara fysiskt aktiv och undvika diabetes kan minska risken för att utveckla sjukdomen.
