Sverige har goda förutsättningar att bli en ledande plats för AI-datacenter, enligt Airons vd Robert Lidberg. Han pekar på fossilfri el, stabilt elnät och bra klimat som skäl till att bygga mer beräkningskraft här. Frågan har också blivit politisk inför nästa regering.
Techbolag som Google, Meta och Amazon har redan upptäckt landet, säger Lidberg. Samtidigt vill Airon gå längre och bygga svensk ägd kapacitet som inte bara hyr ut yta och el. AI-datacenter kan, enligt honom, bli en ny industri med större värde än att exportera el rakt av.
Sverige som plats för beräkningskraft
Airon beskriver sin modell som modulär, skalbar och decentraliserad. Bolaget vill inte samla allt i stora anläggningar i norr. I stället ska fler mindre anläggningar byggas där el finns tillgänglig och där spillvärme kan tas om hand i fjärrvärmenät.
Lidberg säger att Sverige har en elmix som är mest fossilfri i världen. Han lyfter också ett överskott i systemet. Det gör landet attraktivt för AI-datacenter, menar han.
Han säger att den gamla logiken med kalla platser och luftkylning inte längre styr. Vattenkylning gör att anläggningar kan byggas på fler orter. Skåne är ett exempel han nämner.
Airons första anläggning stod klar i Lidköping 2022. I dag säljer bolaget beräkningskraft främst till kunder i USA via molntjänster.
Fransk investering ska bygga ut Lidköping
I somras meddelade Airon att franska Meanings Capital Partners går in med kapital. Pengarna ska användas för att bygga ut den befintliga anläggningen och uppföra två nya datacenter i Lidköping. Skanska bygger fyra datacenter för 11,2 miljarder kronor visar hur stark efterfrågan på sådan infrastruktur har blivit i Sverige och utomlands.
Alla tre anläggningar ska vara i drift före utgången av 2027. Bolaget uppger att målet är 24 megawatt i drifteffekt. Spillvärmen ska tas tillvara i kommunens fjärrvärmesystem.
Lidberg säger att investeraren från Frankrike ligger före många andra i Europa. Han pekar också på Finland, där flera datacenter byggs för att förädla beräkningskraft. Enligt honom går mycket svensk el dit, utan att värdet stannar i Sverige.
Airon omsatte 8 miljoner kronor 2024. Bolaget vill nu växa till en svensk motsvarighet till en hyperscaler, alltså en stor aktör som äger hela kedjan själv.
Politiken avgör hur snabbt det går
Lidberg menar att nästa regering måste förenkla vägen för företag som vill bygga ut. Han har skrivit under Tillväxtuppropet, som vill göra företagandet enklare i Sverige.
Han säger att krångliga regler och långa processer bromsar utvecklingen. Det gäller särskilt anslutningen till elnätet, där Svenska kraftnät använder ett kösystem. Stockholmsbörsen faller elfte dagen, Hexagon och gruvbolag stiger är ett exempel på hur marknaden samtidigt rör sig snabbt, medan elanslutningar kan ta år.
Enligt Lidberg är det inte rimligt att det ska ta många år att få besked om anslutning. Han vill att principen först till kvarn ses över. I dag reserveras kapacitet för den som söker först.
Han kopplar frågan till Sveriges konkurrenskraft. Om landet kan producera egen beräkningskraft, säger han, stärks både priskontroll och suveränitet i AI-utvecklingen.
Beräkningskraft som svensk exportvara
Lidberg återkommer till jämförelsen med stålindustrin. ”På samma sätt som Sverige förädlat järnmalm till stål, skulle vi kunna förädla el till beräkningskraft.”
Han säger att värdet kan bli upp till 60 gånger högre än att exportera elen direkt. Målet är att Sverige ska kunna producera mer beräkningskraft än något annat land i Europa och samtidigt sälja kapacitet till USA.
Det är också i linje med AI-kommissionens färdplan, som lyfter beräkningskraft som grundläggande och kritisk infrastruktur för framtidens AI-utveckling. För Airon är det en chans att göra AI-datacenter till en svensk industrigren, inte bara en tjänst för utländska bolag.
Bolaget grundades av Robert Lidberg och Andreas Aronsson. De ägde först hälften var. Airon designar, äger och bygger egna datacenter och använder bland annat GPU:er från Nvidia. Under 2026 börjar utbyggnaden i Lidköping, med målet att stärka en modell som redan lockat kapital från Frankrike.
För Sverige är frågan större än ett enskilt bolag. Om fler anläggningar byggs här kan landet få både investeringar och nya exportintäkter. Om processen fortsätter att gå långsamt riskerar försprånget att hamna någon annanstans. AI data center är en viktig del av denna utveckling.
