Under juli månad ökade Kinas export med 23,9 procent jämfört med motsvarande månad föregående år. Samtidigt växer misstankarna kring att yuanen hålls på en lägre nivå än vad marknaden skulle motivera. Flera ekonomer anser att valutan är undervärderad med mellan 20 och 35 procent, vilket får konsekvenser för den svenska industrin.
Exporten fortsätter att överraska
Resultatet för juli överträffade tydligt analytikernas prognoser som låg på 22,2 procent. Även om det var en aning lägre än junis 27 procent, så utgör det fortfarande en betydande ökning när man betraktar det i dollar.
Samtidigt har Kinas handelsöverskott ökat till 687,4 miljarder dollar under de första sju månaderna av året. Exporten av högteknologiska produkter har stigit med 41 procent, medan bilexporten har ökat med 55 procent.
Denna utveckling kan delvis förklaras av en växande misstanke om att yuanen fungerar som en osynlig hjälp för exporten. En ny rapport från IW, tyska Institut der deutschen Wirtschaft, indikerar att prisutvecklingen i Kina och Europa har avvikit från varandra sedan 2020. Trots dessa skillnader har växelkursen mellan yuan och euro förblivit ganska stabil.
Som en konsekvens av detta har euron stigit med över 40 procent gentemot yuanen. Jürgen Matthes, en specialist på området, hävdar att detta indikerar att kinesiska myndigheter håller valutan svagare än vad marknaden skulle motivera.
Bedömningen om yuanen delas av flera ekonomer
I maj bedömde Goldman Sachs att yuanen var mer än 20 procent undervärderad i förhållande till dollarn. Brad Setser, som tidigare var verksam vid det amerikanska finansdepartementet och nu är ansluten till Council on Foreign Relations, går längre i sin bedömning och uppskattar undervärderingen till mellan 30 och 35 procent.
Han hänvisar till Kinas stora bytesbalansöverskott. Trots detta har USA:s finansdepartement valt att inte kategorisera Kina som en valutamanipulatör, men myndigheten kritiserar ändå bristen på transparens kring landets valutapolitik.
Effekten märks indirekt för svenska företag genom Tyskland. Svenska underleverantörer inom områden som kullager, specialstål, elektronikkomponenter och fordonssystem gör stora affärer med den tyska industrin, som nu står inför ökad konkurrens från kinesiska företag.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, påpekar att det är ”en helt annan konkurrens som svenska företag möter i dag” jämfört med tidigare. Han betonar att Kina nu tävlar inom de tekniskt avancerade områden där svensk verkstadsindustri länge har haft en stark ställning.
Kronan dominerar valutamarknaden: tio största valutorna och dess betydelse
Svenska konsumenter får lägre priser men industrin pressas
För konsumenter kan en svagare yuan ge billigare importvaror. Elektronik, möbler och kläder från Kina kan då bli billigare i svenska butiker.
Det kan hålla nere inflationen på kort sikt. Samtidigt riskerar inhemsk industri och jobben som hör till den att bära en större del av kostnaden.
Effekten syns ofta med några kvartals fördröjning i Göteborg, Trollhättan och Eskilstuna. Där märks hur förändringar i kinesisk valuta och export slår igenom långt från Peking.
