För första gången har USA:s statsskuld överstigit 40 biljoner dollar. På tisdagen var den uppe i 40,05 biljoner dollar, vilket tydligt visar på hur snabbt de federala finanserna har blivit sämre. Under de senaste tio åren har skulden mer än fördubblats.
Ökningen kan tillskrivas långvariga budgetunderskott, stödåtgärder under pandemin samt stigande räntekostnader. I juli uppgick underskottet till 432 miljarder dollar och hittills i år närmar det sig 1,8 biljoner dollar. Samtidigt har statens räntekostnader nästan nått 1,2 biljoner dollar i år.
Peterson Foundation indikerar att skulden kan komma att stiga till 50 biljoner dollar inom sex år om inga åtgärder vidtas. Denna trend kan resultera i högre marknadsräntor och negativt påverka andra offentliga utgifter. Dessutom påpekar vissa ekonomer att tullar, konsekvenserna av Irankriget och en potentiell AI-bubbla utgör mer omedelbara hot mot ekonomin. Enligt USA, Ekonomi är den totala BNP:n beräknad till 28 750 956 miljoner US dollar (2024).
För investerare och hushåll är frågan viktig eftersom högre statlig upplåning kan påverka ränteläget bredare i ekonomin. Det gäller särskilt om marknaden börjar kräva högre avkastning för att finansiera den växande skulden. USA:s statsskuld har därmed blivit en central fråga långt utanför Washington.
USA:s ekonomi är samtidigt stor nog att bära mycket hög skuldsättning, men nivån på 40,05 biljoner dollar sätter ändå fokus på hur länge den nuvarande banan kan fortsätta. Om underskotten består riskerar räntorna att bli en allt tyngre post i budgeten.
