Sveriges statsskuld är betydligt mindre än många tror. Den rena statsskulden uppgick i juni 2026 till drygt 1 262 miljarder kronor. Mätt med EU bredare skuldmått låg Sveriges offentliga skuld samtidigt på 34,9 procent av BNP – mindre än hälften av EU-snittet. Men skulden växer och statens budget visar åter underskott.
Sveriges statsskuld är 1 262 miljarder kronor
Hur stor är Sveriges statsskuld egentligen? Svaret beror på vilket skuldmått man använder.
Enligt Riksgäldens officiella statistik uppgick den svenska statsskulden den 30 juni 2026 till 1 262 miljarder kronor.
Det är skulden som staten, genom Riksgälden, ansvarar för. Skulden uppstår i huvudsak när statens utbetalningar över tid är större än inbetalningarna och staten därför behöver låna.
Under 2025 ökade statsskulden med 93 miljarder kronor till 1 244 miljarder kronor vid årsskiftet. Det motsvarade omkring 19 procent av BNP enligt Riksgäldens beräkning. Kostnaden för statsskulden uppgick samtidigt till 13 miljarder kronor.
När Sverige jämförs internationellt används däremot normalt ett bredare mått: den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, ofta kallad Maastrichtskulden.
Sveriges statsskuld jämfört med EU
Med EU jämförbara definition blir skulden betydligt större eftersom inte bara staten utan hela offentlig sektor räknas in.
Färska siffror från Eurostat visar att Sveriges offentliga bruttoskuld vid utgången av första kvartalet 2026 uppgick till 2 341 miljarder kronor, motsvarande 34,9 procent av BNP.
EU-snittet var samtidigt 82,9 procent.
Skillnaden är alltså mycket stor. Sveriges skuldandel motsvarar bara omkring 42 procent av EU-genomsnittet.
Bland EU-länderna hade endast ett fåtal lägre skuldkvot. Danmark låg på 26,8 procent medan Estland hade EU lägsta nivå på 25,2 procent.
I andra änden av tabellen återfanns Grekland på 143,5 procent, Italien på 138,9 procent och Frankrike på 117,6 procent.
Sverige tillhör därmed fortfarande Europas minst skuldsatta länder.
Sverige står starkare än Finland – men Danmark har lägre skuld
Den nordiska jämförelsen visar stora skillnader.
Finlands offentliga skuld hade vid första kvartalets slut 2026 vuxit till 89,7 procent av BNP. Det innebär att Finland numera ligger över såväl Sverige som EU-genomsnittet.
Danmark befinner sig i motsatt position med en skuld på endast 26,8 procent av BNP.
Eurostats jämförbara statistik redovisar samtidigt Norge på 49,1 procent av BNP. Norge är dock ett specialfall eftersom staten samtidigt kontrollerar mycket stora finansiella tillgångar genom Statens pensjonsfond utland. Bruttoskuld ger därför inte en fullständig bild av den norska statens finansiella ställning.
För Sverige är utvecklingen särskilt intressant eftersom landet gick in i 1990-talskrisen med snabbt växande offentlig skuld. Därefter har starkare statsfinansiella ramverk och långa perioder med överskott pressat ned skuldkvoten kraftigt.
Lånar Sverige pengar till skattesänkningar?
På sociala medier förekommer påståenden om att Sverige nu “lånar till skattesänkningar”. Det är en politiskt begriplig formulering, men statsfinansiellt går det inte att märka en viss lånad krona som finansiering av just en viss skattesänkning.
Det går däremot att konstatera att staten för närvarande har underskott samtidigt som skatter har sänkts.
Enligt regeringens aktuella sammanställning över statsbudgeten blev budgetunderskottet 102 miljarder kronor 2025. För 2026 beräknas underskottet till 184 miljarder kronor, följt av 182 miljarder 2027.
Statens inkomster beräknas 2026 till 1 357 miljarder kronor medan utgifterna exklusive statsskuldsräntor beräknas till 1 502 miljarder.
Underskott innebär i praktiken ett ökat finansieringsbehov. Men det är inte samma sak som att kunna slå fast att upplåningen specifikt finansierar en viss skattereform. Budgeten innehåller samtidigt bland annat försvarsutgifter, transfereringar, investeringar och andra reformer.
Läs även Finanstidnings genomgång av Sveriges budgetunderskott och vår artikel om nya lagar och skattesänkningar 2026.
Statsskulden väntas fortsätta öka
Den tydligaste förändringen just nu är därför inte att Sverige har blivit ett högt skuldsatt land, utan att riktningen har vänt.
Efter två år med statliga budgetunderskott ökade statsskulden under 2025 och budgetprognoserna pekar mot fortsatt underskott.
Samtidigt startar Sverige från en mycket låg skuldnivå internationellt.
Det gör skillnad. En låg skuld ger staten större möjlighet att hantera lågkonjunkturer, säkerhetspolitiska kriser och stora investeringar utan att ränteutgifterna omedelbart tar en stor del av statsbudgeten.
Den relevanta frågan framåt är därför inte bara hur många miljarder Sverige är skyldigt – utan hur snabbt skulden växer i relation till ekonomin.
FAQ om Sveriges statsskuld
Hur stor är Sveriges statsskuld 2026?
Den 30 juni 2026 uppgick statsskulden till cirka 1 262 miljarder kronor enligt Riksgälden.
Hur stor är Sveriges skuld i procent av BNP?
Den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU Maastrichtdefinition var 34,9 procent av BNP vid utgången av första kvartalet 2026.
Har Sverige hög statsskuld?
Nej. Sverige hör till EU-länderna med lägst offentlig skuld. EU-snittet var 82,9 procent av BNP första kvartalet 2026.
Vilket nordiskt land har lägst offentlig skuld?
Danmark låg på 26,8 procent av BNP första kvartalet 2026, jämfört med Sveriges 34,9 procent.
Varför ökar Sveriges statsskuld?
När statens utbetalningar överstiger inbetalningarna uppstår ett finansieringsbehov. Staten hade ett budgetunderskott på 102 miljarder kronor 2025 och regeringen räknar med fortsatta underskott.
