Samernas kamp: Ingenstans kvar att flytta

Samernas kamp: Ingenstans kvar att flytta

Den pågående konflikten mellan Gabna sameby och gruvbolaget LKAB har nått en kritisk punkt. Platsen där LKAB har upptäckt stora mängder sällsynta jordartsmetaller ligger precis där Gabna sameby för sina renar mellan sommar- och vinterbete. Detta hotar att kapa samebyn i tu och tvinga dem att upphöra med renskötsel, vilket skulle innebära ett stort slag mot den samiska kulturen.

Renskötselns framtid hotad

Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande för Gabna sameby, uttrycker sin oro över situationen. “Det finns ingenstans kvar för oss att flytta. Det skulle innebära att vi måste upphöra med renskötsel och att den samiska kulturen här upphör,” säger han. Den nya gruvan skulle helt skära av passagen mellan samebyns sommar- och vinterbetesmarker, vilket gör det omöjligt för renarna att röra sig fritt.

Rätt till marken

Enligt urfolksrätten och flera konventioner som Sverige har skrivit under, har samebyarna rätt att utöva renskötsel på sina traditionella marker. Trots detta har EU-kommissionen utnämnt Per Geijer-fyndigheten till ett “strategiskt projekt”, vilket innebär att projektet ska få förtur i olika tillståndsprocesser och att de max får ta 27 månader.

En kamp mot klockan

Gabna sameby har bett Europadomstolen för mänskliga rättigheter att granska ärendet. Men efter att EU har gett gruvan ett “snabbspår” är oron stor att det kan vara för sent redan. Renskötseln bygger till stor del på renens fria strövande, och fler ingrepp i naturen försvårar för dess inre kompass.

Dialogen som saknas

Trots regelbundna samtal mellan samebyn och LKAB har ingen lösning nåtts. “Vi pratar inte riktigt samma språk. För oss är det marken ger oss – vad den gett i alla tider – mycket mer värdefullt än några extra ton foder i kompensation,” säger Kuhmunen. LKAB:s vd Jan Moström menar att det är statens ansvar att hantera målkonflikter.

Framtiden för Gabna sameby

Framtiden för Gabna sameby och deras renskötsel hänger nu på en skör tråd. Medan LKAB pekar på att den rennäringsanalys som inletts behöver slutföras, finns det i nuläget ingen lösning på hur båda parter ska bli nöjda.

FAQ

• Vad är problemet mellan Gabna sameby och LKAB?
  Problemet är att LKAB:s gruvplaner hotar att kapa samebyns flyttled, vilket skulle tvinga dem att upphöra med renskötsel.
• Vad säger urfolksrätten om detta?
  Urfolksrätten ger samebyarna rätt att utöva renskötsel på sina traditionella marker.
• Vad innebär EU:s “snabbspår” för gruvan?
  Det innebär att projektet ska få förtur i olika tillståndsprocesser och att de max får ta 27 månader.
• Vad har Gabna sameby gjort för att skydda sina rättigheter?
  De har bett Europadomstolen för mänskliga rättigheter att granska ärendet.