Tokmanni fortsätter att brottas med Dollarstore efter köpet sommaren 2023. I fredagens kvartalsrapport kom nya nedskrivningar på 24,3 miljoner euro och 12,0 miljoner euro kopplade till segmentet. Samtidigt har aktien fallit nära 8 procent, och analytiker ser risk för ännu en vinstvarning.
Förvärvet som skulle bygga en nordisk lågpriskedja
När Tokmanni köpte Dollarstore från grundaren Peter Ahlberg betalade bolaget drygt 170 miljoner euro. Dåvarande vd Mika Rautiainen beskrev affären som en ”unik möjlighet” att skapa en ledande nordisk lågpriskedja. Han sade också att ”Tokmanni och Dollarstore kompletterar varandra på bästa möjliga sätt.”
Synergierna skulle bli stora. Tokmanni pekade tidigt på mer än 15 miljoner euro årligen i besparingar genom gemensamt sortiment och större inköp. Vid utgången av 2025 hade bolaget nått 22,9 miljoner euro.
Frågan som nu ställs är om jakten på synergier samtidigt har skadat kedjans kärna. Det är den bilden som flera marknadsbedömare har börjat måla upp.
För den som vill se hur lågpriskedjor positionerar sig i Sverige finns också en tydlig jämförelse med detaljhandelsförsäljningen i Mexiko, där prispress och konsumentbeteende också styr utvecklingen i butik.
Rapporten som gav nya nedskrivningar
I Tokmannis rapport för det andra kvartalet sade nya vd:n Sampo Päällysaho att omställningen av Dollarstore fortsätter. Han öppnade samtidigt för att nya butiksetableringar i Sverige ska bedömas ”mer noggrant och selektivt” framöver.
Bolaget tog också en goodwillnedskrivning på 24,3 miljoner euro. Därutöver gjordes en lagerrelaterad nedskrivning på 12,0 miljoner euro. Båda posterna var kopplade till Dollarstore-segmentet.
Analysfirman Inderes skrev efter rapporten att den största oron är att sortimentet inte längre passar kärnkunderna. Enligt bolaget kan det tvinga fram mer marknadsföring och fler nedsättningar för att locka nya kunder.
Det är inte första gången Tokmanni får en smäll på börsen efter besked om koncernen. Aktien föll nära 8 procent på rapporten, efter nedgångar på 16,8 respektive 16,9 procent i de två föregående rapporterna.
Enligt Dollarstores egen webbplats är kedjan fortfarande en bred lågprisaktör i Sverige, men marknaden har blivit betydligt tuffare sedan ägarbytet.
Två och ett halvt år av svag kursutveckling
Tokmannis aktie har gått från omkring 15 euro till runt 6,50 euro. Det innebär två och ett halvt år av svag utveckling för ägarna.
Bakom kursfallet ligger flera varningar och flera svaga rapporter. En månad före den senaste kvartalsrapporten kom en vinstvarning som skickade ned aktien 14,6 procent. Då pekade Tokmanni ut Dollarstores svaga marginaler och dämpade försäljning som huvudorsak.
Även rapporten för första kvartalet 2025 och fjärde kvartalet 2024 ledde till tvåsiffriga fall. Före det kom ytterligare en vinstvarning och en nedgång på 9 procent i rapporten för första kvartalet 2024.
Under 2026 har koncernens ledning också ändrats flera gånger. I början av juli lämnade Mika Rautiainen vd-posten efter att redan året innan ha sagt att han tänkte sluta. Sampo Päällysaho tog över.
Dollarstores vd Anders Kind petades våren 2025. Han sade till Dagens industri att hans strategi inte stämde med Tokmannis och att parterna därför gick skilda vägar.
Senare blev det klart att Timo Heimo, som tillträdde som vd för Dollarstore i mars 2025, bara blev kvar drygt ett år. Martin Sörenhag, i dag Nordenchef för Flying Tiger Copenhagen, tar över i november i år.
Tokmanni har också skapat en ny roll i ledningsgruppen: chief strategy and transformation officer. Till den posten har Ulrika Göransson rekryterats. Hon har tidigare arbetat på OKQ8, Teknikmagasinet och Clas Ohlson.
Analytikern ser ett långt integrationsarbete
Inderes analytiker Arttu Heikura menar att de höga förväntningarna på synergierna kan vara en huvudförklaring till problemen. Han säger att Tokmanni gjorde flera förändringar i sortimentet, där vissa produkter togs bort och andra lades till.
”Det verkar som att kärnkunderna inte är särskilt nöjda med förändringarna i sortimentet, vilket har märkts i minskad kundström, och i lönsamheten som har varit ganska låg på grund av detta. Samtidigt har Tokmanni utökat butiksnätverket i Sverige och Danmark, så kostnaderna har också stigit. Det är ingen bra kombination.”, säger Arttu Heikura.
Han tror inte att bolaget snabbt kommer att byta spår. I stället ser han en lång process framför sig där Tokmanni måste vinna nya kunder eftersom de gamla inte är nöjda.
Heikura utesluter inte heller en ny vinstvarning. Tokmanni lämnade sin prognos för 2026 oförändrad i rapporten för det andra kvartalet, men rörelseresultatet för första halvåret var lägre än året före.
”Därför ser vi en vinstvarning som möjlig”, säger han.
Han anser att både 2026 och 2027 bör ses som integrationsår för Dollarstore. Först 2028 tror han att det går att avgöra om förvärvet har lyckats.
”Men vi tror att Dollarstores rörelseresultat kommer att förbättras något under de närmaste åren givet att jämförelsetalen är så svaga. Men Dollarstore är långt ifrån de nivåer som konkurrenterna ligger på rent lönsamhetsmässigt.”, säger han.
ÖoB visar att fler lågprisaffärer har problem
Tokmanni är inte ensamt om att kämpa med svenska lågprisköp. Norska Europris har också haft problem efter sitt förvärv av ÖoB.
Europris köpte 20 procent av ÖoB i juni 2018 och slutförde affären i december 2019. Bolaget fick då en option att köpa resterande 80 procent baserat på ÖoB:s resultat för 2019/2020.
Det ledde till en flerårig tvist med grundarfamiljen Svensson. Europris tog till slut över hela ÖoB år 2024.
Under första halvåret 2026 gjorde ÖoB en rörelseförlust på 107 miljoner norska kronor. Europris står ändå fast vid målet att öka ÖoB:s omsättning till 5 miljarder kronor med en ebit-marginal på 5 procent i slutet av 2028.
Om det lyckas ska ÖoB bidra med 250 miljoner norska kronor i rörelseresultat. För Tokmanni är vägen dit betydligt mer osäker.
För den som vill läsa mer om kedjans svenska expansion finns även vår genomgång av förlängt samarbete mellan Svenska Handelsfastigheter och Pekås, där butikslägen och tillväxt också står i centrum.
